På måndag laste vi en del av Du some haver barnen kär av Sinikka Ortmark-Almgren. Hon berättade sin första dag i svensk skola som en finsk 8-åring vem kunde inte svensk under andra värdskriget. Hon kände ensamma för några vecka innan hon kunde svenska. Till sist kunde hon inte förstå sin finska mamma eftersom hon hade glömt sitt eget modersmål.
Min upplevelse är olika från Sinikkas därför att mitt modersmål är engelska och de flesta i sverige yngre än 70-år kan engelska. Min upplevelse är olika från Sinikkas därför att mitt modersmål är engelska och de flesta i sverige yngre än 70-år kan engelska. När jag kunde inte svenska bryr mig inte om förstår svenska eftersom jag kunde prata engelska och bli forstöd. Men jag förstår hur Sinikka kände sig när hon inte kunde bli förstöd av sin mamma. Mina föraldrar talar kinesiska men jag kan inte kinesiska. De behöver prata till mig på engelska och jag är ledsen jag inte kan svara dem på sina modersmål.
Till sist spelade vi rollspel och vår grupp hade många dåliga händelser med busschaufförer. Den är inte rolig när man inte kan bli forstöd eller inte kan förstå men vi kan skratta lite grand nu när vi kan lite mer svenska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar