Visar inlägg med etikett Nu ska jag sjunga dig milda sånger. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nu ska jag sjunga dig milda sånger. Visa alla inlägg
onsdag 23 november 2011
Player
Onsdagens diskussion började med citat från boken. Sedan pratade vi om kärlek och killar som lurar tjejer. Det finns många män och killar som leker med många tjejers känslor. Det är inte roligt att de gör så, det är bättre att vara ärlig. Jag tyckte jätteroligt och intressant när vi pratade om det. Vi fick skatta väldigt mycket :)
Läslogg - citat
Citat 1: sid 35
Till slut förklarade hon att hon var på väg ut på sin första promenad sedan hon steg upp. Hon hade ingen som helst avsikt att be den gamla kvinnan följa med men hörde till sin överraskning sig själj säga "Skulle du vilja göra mig sällskap?"
De båda kvinnorna har äntligen fåt lite kontakt. Trots att Astrid värkar vara ganska folkskygg är hon ändå nyfiken på sin nya granne. Hon lagade pankakor åt Veronika när hon var sjuk. Det visar att hon omtenksam fast om hon inte personen. Astrid följde med Veronika på promenaden. jag tror att Astrid är en snäll männska som kanske längtar efter sälskap i sit ensamma liv.
Citat 2: sid 44
Jag var enda barnet, precis som båda mina föräldrar. När jag förlorat min mor var det bara vi två kvar, min far och jag. Det fanns en tid när jag längtade efter en familj, efter syskon, efter fastrar och mostrar, farbröder och morbröder och kusiner. Nu är jag glad att det inte finns några fler. Bara huset och jag.
Jag tycker synd om Astrid att hon inte har några syskon eller släktingar. Men hon är ju ändå glad i sin ensamhet. Det låter myckrt ovaligt i den här tiden att hon har inte syskon och att inte hennes föräldrar hade det heller. Jag undrar varför hon har ändrat sig att längtar efter släktingar.
Till slut förklarade hon att hon var på väg ut på sin första promenad sedan hon steg upp. Hon hade ingen som helst avsikt att be den gamla kvinnan följa med men hörde till sin överraskning sig själj säga "Skulle du vilja göra mig sällskap?"
De båda kvinnorna har äntligen fåt lite kontakt. Trots att Astrid värkar vara ganska folkskygg är hon ändå nyfiken på sin nya granne. Hon lagade pankakor åt Veronika när hon var sjuk. Det visar att hon omtenksam fast om hon inte personen. Astrid följde med Veronika på promenaden. jag tror att Astrid är en snäll männska som kanske längtar efter sälskap i sit ensamma liv.
Citat 2: sid 44
Jag var enda barnet, precis som båda mina föräldrar. När jag förlorat min mor var det bara vi två kvar, min far och jag. Det fanns en tid när jag längtade efter en familj, efter syskon, efter fastrar och mostrar, farbröder och morbröder och kusiner. Nu är jag glad att det inte finns några fler. Bara huset och jag.
Jag tycker synd om Astrid att hon inte har några syskon eller släktingar. Men hon är ju ändå glad i sin ensamhet. Det låter myckrt ovaligt i den här tiden att hon har inte syskon och att inte hennes föräldrar hade det heller. Jag undrar varför hon har ändrat sig att längtar efter släktingar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
