GenusDramatisering

Idag dramatiserar vi genusproblematik som står i romanen "Tusen gånger starkare" av Christina Herrström.

Ja, det finns många många avsnitter i boken som handlar om genus i grundskolan.
Sammanställt är det killarna som dominerar i classen utan att tjejerna bara får förtryck eller hållar tyst hela tiden, då bråkar tjejerna och killarna då och då, till och mer lärarna  och rektor inte får lösa denna problem bättre.

Vad är eventuella orsaker och konsekvenser av problemet?
I skolan, till exempel, tror jag att det finns orsaker nedstående:
1. Man tycker traditionellt att tjejer är tjejer, killar är killar. Det vill säga att kilarna är positiva, starka och bör visa makt; och tjejerna ska vara passiva, svaga och bör visa någonting mjukt, tycker man.
2. På grundskolan växlar tjejerna och killarna på olika biologisk takt.
3. Hur lärarna förstår jämställdhet mellan känsliga tjejerna och busiga killarna, exempelvis om en tjej bara hållar tyst i klassen, läraren kan tolka att hon inte vill prata, alltså läraren respekterar henne genom att inte ställa fråga till henne; läraren kan också tolka att hon gärna vill uttryckar sin åsikter utan våga inte göra det.
4. Det beror på lärarens individuell gillande, exemplelvis om läraren är mycket positiv gillar han/hon mer positiva elever; eller kanske om läraren är inte så positiv tycker han/hon mer om positiva elever eftersom man mer behöver vad som han/hon saknar.
5. Kanske beror det på lärarnas kön ibland? Kvinnliga lärare tycker mer om killar, mannliga lärana tycker mer om tjejer. Det berör inte om kärlek och sex utan om att man gärna vill vara nära till någon/något som är annorlunda mot sig själv.

Mer? ...

Vilka konsekvenser ska genus problem orsaka?
Det oraskar mycket bråk och disharmoni mellan tjejerna och killarna, alltså del av eleverna trivs alls inte  utan känner mycket förtryckt och depressiva i skolan.

Vad är förslag på lösningar?
1. Lärarna måste ge jämna chanser till var och en elev, oavsett av kill och tjer, oavsett av positiv eller passiv ansiktsuttryck, oavsett av stark eller svag personlighet, mm.
2. Tonåriga tjejerna är på gränsområden mellan barn och vuxen, alltså är mer känsliga, och kanske är mer osjälvförtroende då och då. Om lärarna lärar sig mer psykologi om tonåriga tjejer och killar hjälper det kanske lite mer för att lösa  problemet bättre.
3. Lärarna bör ta varje chans att ger mer beröm till de som bara tystnar, exempelvis de har fått VG särskilt MVG eller MVG plus; exemplevis hon, som brukar sitta kvar på bänken när de andra spelar boll, någon gång ledar en dans lektion. Det ska uppmuntra henne att göra mer och mer samma saker efteråt.
4. Vad ska familjen och tjejen själv göra? Det vet jag inte, tyvärr. Jag tror bara att man/lärarna bör hjälpa de som visar sig lite svagare utan uppmuntra de som redan har visat sig starkare. Sen kan gapet mellan tjejerna och killarna minskas och kommer mer genusbalans.