Citat 1 sid 193

"Det som ett kvävt fnis men stegrades snabbt tills Astrid gapskrattade med tårarna strömmande nedför kinderna"

Astrid provade en baddräkt och visade Veronika. De var nöjda med den. Astrid är äntligen glad nu när hennes liv har börjat på nytt. Hon gör saker som hon har inte gjort på mycket länge. De har mest pratat om sorg och deras olyckliga liv men nu det verkar har blivit bättre.

Citat 2 sid 25

"Min käraste Veronika, med det här huset följer inga förpliktelser, inga måsten. Du är fri att göra vad du vill med det - ge bort det, överge det, sälja det. Men jag hoppas att du väljer att ta emot det".

Asteid har dött och ligger i r kyrkogården brevid sin dotter Sara. Veronika fick ärven. Det var allt så livet är inte så lät när ser man hur det har gått.Jag hoppas att Veronika trevis att bo där. Här ser man att hur hemskt ensamhet att livet är utan släktningar. Jag hoppas hon ska bygga stor familjen där och resten av hennes liv lyckligt. Boken var sorglig och visar att det är viktigt med nära vänner.